Vi kör logotyp

För Marcin Swiderski var det kombinationen av att trivas ombord, ett intresse för teknik och att man får vara helt ledig i perioder, som fick honom att välja sjöfartsprogrammet på gymnasiet. Nu börjar han som motorman på kryssningsfartyget Silja Symphony.

Varför valde du sjöfartsprogrammet på gymnasiet?

Jag har några i familjen som jobbat med sjöfart så jag trivs ombord, men det var också på grund av ledigheten. Just nu är jag faktiskt ledig mer än vad jag jobbar. Sen är jag ju teknikintresserad och gillar att skruva på maskiner och sådär.

Hur ser vardagen ut ombord?

Det är olika från dag till dag, men det brukar börja med att man dricker kaffe klockan sex och pratar om vad som hänt under natten. Maskinisterna berättar om allt har flutit på eller om något udda hänt, och sen börjar man gå sina rundor. Då går man igenom maskinrummet och tar olika värden och mått, jämför med gårdagen och ser till så att allt ser ut som det ska. Uppstår något problem tar man tag i det och så fortsätter det.

Så dagarna skiljer sig beroende på vad som händer?

Ja, precis. Det är det som är så kul med det här jobbet – att vad som helst kan hända och att man måste vara redo för allt. Man behöver jobba under press ibland, men det gör också att man lär sig mer och hela tiden utvecklas. Det blir inte långtråkigt och man räknar aldrig ner timmarna tills man blir ledig.

Och efter jobbet, vad gör man då?

Man jobbar ju långa och intensiva dagar när man väl jobbar, men sen kan man ju göra vad man vill på fartyget, typ träna, basta eller umgås med sina kollegor.

Du ska börja ett nytt jobb på Silja Symphony nu – hur känns det?

Det ska bli kul med ett större fartyg. Det fartyg jag jobbade på innan var mindre och Silja Symphony är ju ett stort kryssningsfartyg. Maskinrummet är på dubbla våningar och själva maskinerna är också större – man ser ju aldrig så stora maskiner annars.

Var det svårt att få jobb efter gymnasiet?

Jag sökte inte jobb direkt utan jobbade i land ett tag eftersom jag behövde hjälpa mina föräldrar hemma. När jag väl började söka sjöfartsjobb tog det tre dagar innan jag hade fått jobb, så det gick väldigt fort.

Vad skulle du säga till någon som funderar på ett jobb inom sjöfarten, men inte är säker?

Dels att jobbet i sig är väldigt roligt och man aldrig tänker att ”snart får jag åka hem”, dels att man verkligen är ledig när man är ledig. Du kommer aldrig hem trött efter jobbet och inte orkar göra något till exempel. Antingen jobbar du eller så är du ledig.